Sluta kalla oss arbetsskygga!
Jag läser säkert tio olika mamma-bloggar och två pappa-bloggar. Alla har kids som är i Miliams ålder eller yngre. Just nu, februari månad och början av året, så är det mycket dagissnack. I kommentarsfälten får bloggarna frågor nääääär barnen ska skolas in på dagis? Är hon inte lite för liten för att börja på dagis nu? Ska han inte skolas in snart, han är ju ändå 1,5 år? Varför är du inte hemma längre? Varför har du varit hemma så länge?
Jag kokar snart över av ilska! Varför ska vi lägga oss i varandras liv hela tiden? Varför får inte alla göra som dom vill? Varför ska det endast finnas ETT sätt att uppfostra ett barn på?
Jag grimaserar inte konstigt eller ställer otrevliga frågor till folk som berättar när deras barn började dagis eller hur många timmar de går där i veckan. För jag har inte med det att göra! Det är deras val! Visst, jag tycker inte att det är okej att en liten ettåring har 40-timmarsveckor på dagis om det inte är absolut nödvändigt! Men jag säger det inte högt till den personen som berättar det för mig.
Så varför är det då okej att se ner på oss föräldrar som väljer att stanna hemma länge med våra barn? Varför är vi konstiga för? Varför sticker så i ögonen på vissa att dom måste fälla lite syrliga kommentarer eller hävda sig själva med att deras barn minsann äääääälskar dagis så det är INTE fel att ha dom där!!!!!
Okej.... Så tycker du, så tycker inte jag. Och vilken tur då att vi får uppfostra våra barn på vårt eget sätt! Ni gör som ni vill och vi gör som vi vill!
Vi finns, vi föräldrar som tycker att livet när man har små barn är att kräla på golvet och bygga med klossar, kasta bollar, köra med små bilar, sjunga sånger, dansa, gå ut och gå, bygga kojor och jaaa... leka!! Vi finns, vi som vill spendera så mycket tid som möjligt med våra barn! Vi som går ner i arbetstid, lever snålt men ändå rikt då vi istället för pengar får tid till barnen, se dom växa, utvecklas och vara en del av det!
För att vara brutalt ärlig; jag har under Miliams första år tagit ut en "lön" på ca 4000 kronor (ibland mindre) för att spara och snåla på dagarna för att kunna vara hemma extra länge! Vi hade den turen att vi kunde göra så och valde då att leva jäkligt snålt men med vetskapen om att när Miliam blev ett år så var det inte dagisdags för honom utan vi kunde lätt vara hemma flera månader till! LYX kallar jag det!
Jag är inte arbetsskygg. Jag lever för mitt barn men inte för mitt jobb
! Jag vill att han ska få växa upp på samma sätt som jag och mina syskon gjorde; med någon som alltid var hemma! Mamma eller pappa fanns alltid där! Så vill jag att Miliam och hans framtida syskon ska ha det!
Vi tänker kämpa oss blodiga för att det ska gå! Det är så VI vill ha det! Andra behöver inte ha det så men VI vill ha det så!
Är det så svårt att förstå....?? Är det det dåliga samvetet hos dagisföräldrar som spelar in när man får elaka kommentarer som hemmaförälder? Avundsjuka? Oförstånd? Jag vet inte.... Men det tär på en!
Man är inte en dålig förälder om man väljer att vara hemma. Man är inte en dålig förälder om man har barnen på dagis. Vi är alla världens bästa föräldrar till våra egna barn!
Vi måste bara sluta bry oss så mycket om andra och sköta oss själva och våra egna liv!
Jag menar såklart inte att vara hemma med barnen länge är det optimala för alla familjer! Alla måste ju känna själva vad som är bäst för dom och vad som funkar; då blir det perfekt!
En superbra blogg om man vill ha mer fakta om det här att vara hemma länge med sina barn:
www.hemmaforaldrar.blogspot.com
Kommentarer
Trackback
