Du är det bästa vi gjort och det viktigaste vi har!

 

Alla ni som läser min blogg med den sämsta uppdateringen ever vet ju att jag är en sån där morsa som skulle funnits på 50-talet. Ni vet mina åsikter om dagis, att jag vill ha Miliam hemma så länge det går och jaaa allt det där. 

 

Senaste tiden har jag läst. Massor. Läst hemsidor, trådar på olika forum, bloggar och annat jag kunnat komma över på nätet. Jag har blivit själaglad, jag har blivit så arg att jag kokat, jag har nästan gråtit av både lycka och sorg och jag har blivit så matt av idiot-kommentarer att jag bara lagt ihop datorn och gått därifrån. 

 

Jag har kommit fram till att jag vill göra något. Jag vill ju vara hemma med Miliam och slippa ha honom på dagis. Men måste jag inte kämpa lite själv då? Jo, det är klart att jag måste! Men vad ska jag göra? Jag vill ju göra så mycket! Jag vill få fram hur jag tänker, att jag inte är någon dagis-motståndare eller att jag ser ner på föräldrar som har sina barn på dagis. Utan att jag vill ha valfrihet. 

 

Friheten att kunna välja själva. Ha barnen på dagis 100 timmar i veckan eller bara 15 timmar i veckan eller inte alls. Allting ska vara upp till varje familj, vad som passar dem bäst. Men så är det inte idag...

 

Jag vill kämpa för allt detta, men vet inte vart jag ska börja, hur jag ska börja och vad jag ska göra....